Ställd i fyra sekunder

Matte har alltid godis i sin ficka. Alltid. Det gillar jag.
Igår stod jag plötsligt öga mot öga med ett stort rådjur i skogen. Jag blev lite ställd. Vad gör jag nu? 20-25 meter . Jag hann tänka massor. Matte 20-30 meter bakom mig. Hennes röst genom skogen: ”STANNA!” (jag står redan). ”STÅ KVAR!” Jag är som sagt lite ställd. Vet inte riktig vad jag ska göra. Kanske fyra sekunder glor vi på varandra, den enorma rådjurbocken och jag. Plötsligt kastar den sig iväg. ”STÅ KVAR!!” ljuder mattes nu lätt skärrade röst. Jag tittar på bocken. Jag tittar på matte. ”Heidi kom!”. Jag väljer matte. GODISREGN!

Vem där?

Dom luras! Ni vet jag är morgontrött va. Ligger gärna och drönar länge. Dessutom har jag ju lärt mig att det är ingen idé att va på gång för tidigt. Bara för att matte går upp ur sängen betyder ju inte det att man får gå ut. Näerå. Hon ska dricka kaffe och läsa tidning och klä på sig och gå så otroligt många gånger fram och tillbaka genom huset efter saker hon glömt eller letar efter. Så jag drönar i mina filtar och kuddar. Ligger och morgonmyyser. Idag försökte husse väcka mig, "Upp med dig Heidi!" Näää. Jag sooover. Matte glodde på mig. "Gå upp och käka frukost nu byracka!" Näää. Jag ligger bra här. Under min korkek liksom. Luktar på blommorna. Matte går ut i hallen. Jag sooover. ZZZ. "HEJ" hojtar matte med glad och överraskad röst från hallen. På två hundradelar av en sekund var jag skällande i hallen - vem vov gläfs kommer!!?? gläfs host vov vem var det som kom!? vem är här?!! vov!! vov!! Matte skrattar ihjäl sig: Got you!