Arbetet var roligare

I Torekov luktar det också fisk. Mycket människor, många hundar, ljud och fisk. Jag glömmer allt jag kan om att gå fint i koppel. Matte verkar också glömma att jag glömmer. Hon tycker jag ska komma ihåg allt jag kan. Men det är som om huvudet blir sprängfyllt med alla intryck. Alla dofter! Men jag kunde ganska bra äta köttbulle och titta på de andra hundarna. Ganska bra.

Ikväll fick jag leta efter Gustaf i skogen. Han hade gömt sig ganska långt bort. Jag har längtat jättemycket efter det. Att leta med nosen. Lite på riktigt. Så jag kastade mig över uppgiften. Arbetade "lite forcerat men koncentrerat" enlig matte. Mötte en hund men bestämde mig för att arbetet var roligare. Mötte tvåbeningar som liknade Gustaf men arbetet var roligare. Jag hittade Gustaf. Med min nos. Ingen belöning i världen går upp mot själva jobbet.

Galopp hos Ale

Häromdagen. Matte bara bar lådor i stan. Jag fick åka med hussarna o Freya till ett högt högt berg med utsikt över havet. Där galopperade jag till Ales ära. Han hade stenar oxå. I Kåseberga. Det luktar fisk nu förtiden.

inte mycket bloggande

jag gick ut istället.

Håll andan

En varm dag tränade jag på att hålla andan under vattnet. Det går till som följer:

• Först ser man riktigt varm och tärd ut så att matte tar fram trädgårdsslangen.
• Sen leker man livligt med den så att matte spolar och spolar och spolar.
• Fortsätt leka tills gräsmattan blivit mjuk och vattensjuk.
• Därefter går det på ett litet nafs att gräva en grop stor nog att vattenfylla för lite ovan nämnda träning.

1. 

Voff

Kollo hela förra veckan. Typ. Det är inte riktigt ett kollo säger matte. Man jag tycker det är roligt att kalla det kollo. Det låter som ett sommarnöje. En vecka hos fosterfamiljen låter inte lika coolt. Jag trivs där. Matte hade inte behövt komma. Vi har flämtat under träden och lekt och jag fick sova hos Johanna.

Det var varmt. Min vän Ådi ses utslagen här intill. Jag försöker få fart på honom framåt kvällningen.
Matte var bortrest på jobb. Jag trivs bra på kollo. En dag kom det många skrikiga barn. Det gjorde inget. Jag måste inte jaga barn. Jag kan umgås. Här nedan umgås jag med barn. Men jag har skrämt barn förut. Voff.

Gunnar

Jag har problem. Problem med att hålla mig kvar i TV-soffan om kvällarna. Jag rinner ur den. När jag sover. Jag får nog lägga halkmatta i den. Nedan ser ni en bild på mig och Gunnar. Gunnar Wennerberg. Sedan är den en bild på mig och Bollen. Bollen och jag gillar morgonsolen mot väggen. Men jag har ingen bild på mig och min bästis Bolli.