I Torekov luktar det också fisk. Mycket människor, många hundar, ljud och fisk. Jag glömmer allt jag kan om att gå fint i koppel. Matte verkar också glömma att jag glömmer. Hon tycker jag ska komma ihåg allt jag kan. Men det är som om huvudet blir sprängfyllt med alla intryck. Alla dofter! Men jag kunde ganska bra äta köttbulle och titta på de andra hundarna. Ganska bra.
Ikväll fick jag leta efter Gustaf i skogen. Han hade gömt sig ganska långt bort. Jag har längtat jättemycket efter det. Att leta med nosen. Lite på riktigt. Så jag kastade mig över uppgiften. Arbetade "lite forcerat men koncentrerat" enlig matte. Mötte en hund men bestämde mig för att arbetet var roligare. Mötte tvåbeningar som liknade Gustaf men arbetet var roligare. Jag hittade Gustaf. Med min nos. Ingen belöning i världen går upp mot själva jobbet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar