förra veckan

Först fick jag vänta en lång stund i bilen. Sen fick jag vänta en liten stund vid trädet. Matte och jag åkte nånstans en morgon. Många hundar. Jag känner hur livet spritter i mig när jag ser andra hundar. Men jag fyllde två år häromdagen. (matte tror inte att jag vet det, men det gör jag och jag har inte fått nån present eller nånting!!) Jag försöööööker verkligen vara lugn. Ibland.
På bilden väntar jag på att få pröva rapport. Du ska springa till matte, sa Britt-Marie som visst var duktig på sånt där. Svensk Mästare med sin hund, sa matte imponerad. Jag kan också springa, tänkte jag. Jag fick gå iväg med Mästaren. Hon var rolig och spännande så jag glömde bort att jag absolut inte vill gå iväg med nån jag inte känner. Sen sprang jag det fortaste jag kunde till matte. Sen sprang jag det fortaste jag kunde tillbaka till Britt-Marie, utan att tveka. jag blev förvånad själv faktiskt!
Sen fick jag leta efter en jag inte känner som gömt sig i skogen. Det var konstigt, jag brukar bara leta efter Gustaf. Eller husse. Jag hittade henne. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag stod och glodde på henne. Hon var glad och gav mig köttbullar.