Vår till slut

Satt fart på kantarellnosen. Det var rätt skoj. Häromdagen skickade matte mig att leta i skogen. Hon hade gömt grejer sa hon. Jag hittade en telefon. Jag var inte stensäker på vad jag skulle göra med den. Jag prövade med att ta med den till matte. Hon blev glad. Hon ville att jag skulle leta mera. Det låg ett skohorn där. Jag skulle hämta det också sa hon. Jag kände mig rätt duktig men jag är inte säker på varför jag ska hämta grejerna. Lite senare hittade jag kantareller. Dom ska man inte hämta tror jag. Det är ju lite förvirrande. Ibland ska man hämta när man hittar ibland ska man inte hämta? Man ska sitta och glo på matte. Det kom jag plötsligt ihåg. Fast sen glömde jag mig strax och försökte hämta kantarellen. Då får man ingen köttbulle. Man ska bara sitta.

Marspromenad med Samanta.

På båten till Ven med husseGurra.

Möter våren på Ven under påsken.
Ses!