måndag 30 november 2009

Jag är en hund.

Idag var jag på skolgården. Det kom det väldigt många barn. Det är okej med en eller två i taget. Dom var många. Dom lät, viftade och stirrade. Dom klappade mig. Jag vill inte bli klappad på huvudet. Min matte sa det. Jag hörde det. Dom klappade mig på huvudet. Dom var många. Matte sa att dom skulle backa. Jag hörde det. Dom var många och lutade sig över mig. Jag ville faktiskt inte mer. Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. Jag är en hund. Dom var många. På mitt huvud. Jag vill inte på mitt huvud. Jag morrade. Jag nafsade. Jag hoppade på dom. Lite. Då backade dom.

Sen kom "mina" barn. Dom har övat. Dom stirrar inte. Dom tittar på matte. Jag får nosa på dom i min takt. Dom klappar mig inte på huvudet. Jag tycker om dom. Då blir jag lugn. Sen åt jag deras kaksmulor under bordet och slickade dom i ansiktet.

Inga kommentarer: