Jag stannar. Tittar på matte. ”Häråt matte”. Hon följer mig lite frågande. Jag bråkar inte, propsar inte. Det behövs inte.Vi lyssnar på varann min matte och jag. Kooommuniiiiceeerar.Jag går en liten bit. Bara en liten bit till, matte. Snälla. Hon tvekar. Jag ser att hon funderar. Jag tänker att snälla matte du är en fantastiskt bra ledare men just nu kan du faktiskt delegera lite ansvar till mig. Jag stannar. Tittar på matte. Frågar om lov. Jag är koncentrerad och lugn. Angelägen om att få matte att förstå utan att bli osams. Jag tittar åt det håll dit jag vill. Jag tittar på matte. Tar ett försiktigt steg. Jaaaa! Nu kommer hon med mig! Jag går in i busskuren. Viftar på svansen och hoppas på det bästa. Söndag – Ingen trafik.
Jag tycker att en del promenader blir onödigt långa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar